Grönskogs historia

Grönskog, En av Gustav vasas huvudgårdar

I Fliseryd socken vid vägen som går mellan Fliseryd och Oskarshamn ligger Grönskog, mycket naturskönt placerad invid den lilla Grönskogssjön. Det är på sådana här ställen man med lite fantasi kan höra historiens vingslag. Godset har anor från tidig medeltid och naturligtvis finns det många historier som genom åren berättats om platsen och de som bott här. På 1500-talet var Grönskog en av Gustav Vasas huvudgårdar och visst finns det även en historia om när han kom hit.

 

Israel Birgersson och Grönskog
Liksom många andra ställen med en lång historisk bakgrund dyker Grönskog upp i de skiftliga källorna vid slutet av 1200- och under 1300-talet. 1320 ärver Israel Birgersson Grönskog efter sin mor Ingeborg. Ingeborg hade även två döttrar, Katarina och Birgitta, av vilka den senare med tiden blev mera känd som "Den heliga Birgitta".


I Israels arv ingick även Läggevi, Övra och yttre Åby i Fliseryds socken, fyra gårdar i Döderhult samt Torp och Berg, med öar och allt därtill hörande, i Mönsterås socken.

 

Israel Birgersson måste ha varit en mycket speciell person. Han beskrivs redan från barndomen ha varit mycket from, bildad och ödmjuk men ändå bestämd person. Vid 30 års ålder ingick han i kretsen av personer vilka styrde Sverige då kungen var utomlands. 1334 blev han lagman över Uppland och 1343 blev han dubbad till riddare. Det sägs att han runt år 1350 var en så kunnig och betydande person i rådet att det var bud på att han skulle överta den svenska kronan, ett erbjudande han dock skall ha avböjt.

I Sturarnas händer

När Israel Birgersson avlider ärver hans son Grönskog och de underliggande gårdarna. Denne dör dock barnlös och genom en serie arv och giften kommer Grönskog under 1400-talet att ingå i ätten Stures ägor.

 

Gustav Vasa kommer
När Gustav Vasa kommit till makten i Sverige var det ett utarmat land han tog över. För att stärka kronans finanser satte han igång med att organisera upp hela landet. Detta innebar att han själv hade insyn i hela rikets skötsel och tog alla viktigare beslut själv. All egendom han på något sätt kunde komma över förvandlade han till kronans egenom och ingen gick säker, inte ens kyrkorna och klostren.

 

Genom att hävda sitt släktskap med Sturarna, vilka stod för ett mycket stort markinnehav hade kung Vasa lagt under sig en stor del av de svenska godsen. Egendomarna han förvärvade genom detta släktskap blev dock aldrig kronans, utan räknades som hans privata.

 

Grönskog var inget undantag, men när han kom hit för att göra anspråk på godset och de tillhörande ägorna var det inte utan strid. Det berättas att när Gustav Vasa kom möttes han av fogden som var tillsatt på godset. Fogden ville inte alls överlämna Grönskog i Vasas händer och det bar sig inte bättre än att han anföll kungen. Hade inte Gustav Vasas kock kommit emellan med en krumkaka och därmed dämpat hugget, hade kungens "huvudpanna" kluvits i två delar.

 

Fogdens försök att stoppa Gustav Vasas övertagande av Grönskog var i förlängningen dock fruktlös och kungen förvandlade snart egendomen till sin huvudgård. Redan 1527 anlade han en sågkvarn på platsen och lite senare även en mjölkvarn. På gården bodde hans fogdar, vilka hade som uppgift att se till att alla betalade sin skatt.

 

En annan historia
Berättelserna om Grönskog är som sagts många och är långt ifrån slut med de här. Historia är något vi alla är med och skriver varje dag, även om vi kanske inte alltid ser saken på det sättet.

 

Det är inte utan att man undrar hur den svenska historien fortsättningsvis gestaltat sig om inte Gustav Vasas kock kommit emellan med den där krumkaka och fogden här på Grönskog lyckats klyva kungens "huvudpanna" mitt itu.